Under våren 2018 fick jag uppdraget av Vattenfall att göra en bedömning av vad en rivning av Ågestaverket skulle innebära i form av förlust av kulturhistoriskt värde.

Ågestaverket, som var Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, producerade värme och el mellan åren 1964 och 1974 till den närbelägna tätorten Farsta. När uppdraget genomfördes bedrevs fortfarande så kallad servicedrift i Ågestaverket vilket innebar att underhåll, tillsyn och kontroll skedde i anläggningen.

I anläggningen, som var en tungvattenmodererad reaktor, har sedan tidigare bränsle, tungt vatten samt två huvudvärmeväxlare avlägsnats. Utöver det så fanns i stort sett alla anläggningsdelar kvar. Ägaren Vattenfall ville avveckla anläggningen helt och var enligt lag ålagda att demontera och ta hand om allt material som var kontaminerat med radioaktivitet, vilket medförde rivning av anläggningen. Det var endast reaktorbyggnaden, det vill säga den byggnad med all teknisk utrustning som finns i bergrummet, som var berört av en rivning, samt ställverksrummet och det före detta kontrollrummet. Byggnader som finns utanför bergrummet, samt delar av transporttunneln var ej berörda då de var fria från radioaktiv kontamination. Även kontrollrummet och ställverksrummet var fria från radioaktiv kontamination men de rummen hade Vattenfall inget eget intresse av att behålla utan de var tänkta att rivas.

Här stod två intressen och lagar mot varandra, å ena sidan Vattenfall som var ålagda att riva anläggningen när servicedriften lades ned, å andra sidan kulturmiljövårdens önskan om bevarande. I rapporten har ej tagits hänsyn till kärnteknisk lagstiftning, kulturmiljövårdens önskan om bevarande som museum eller andra yttre omständigheter. Uppdraget har enbart varit att göra en bedömning av vilka kulturhistoriska värden som skulle gå förlorade vid en rivning. Värderingen skulle ingå som en del i en miljökonsekvensbeskrivning.

För att få förståelse för Ågestaverkets tillkomst och för att kunna sätta in anläggningen i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och därmed kunna göra en bedömning av förlorade kulturhistoriska värden, har den dokumentation som utförts av Tekniska museet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms Läns museum till största del använts som underlag – Ågesta – Kärnkraft som kulturarv. Därutöver har anläggningen besökts tillsammans med anställda vid AB SVAFO, ett bolag som skötte servicedriften av Ågestaverket på uppdrag av Vattenfall.