Historik
Lessebo församling var fram till 1961 en del av Hovmantorps församling där församlingskyrkan fanns. En gudstjänstlokal fanns i Lessebo där en del gudstjänster hölls för de som inte kunde komma till Hovmantorps kyrka. På 1860-talet var den gamla gudstjänstlokalen så dålig att man beslöt att bygga en ny som kom att kallas brukskapellet och som invigdes 1868.

Med åren blev brukskapellet för trångt då församlingsarbetet växte. År 1933 skänkte sömmerskan Ellen Karlsson 500 kronor som grundplåt till en ny kyrka. Två kyrkobyggnadskommittéer bildades, den första 1938 och den andra 1947. En byggnadsfond grundades dit många frivilliga gåvor skänktes. Efter många diskussioner bestämdes att kyrkan skulle byggas framför prästbostaden som var före detta huvudbyggnad till Lessebo gård. Lessebo köping bidrog med tomtmarken.

Kyrkans utseende bestämdes vid en kommunal folkomröstning 1956. Den 14 november 1958 tog Ellen Karlsson första spadtaget till kyrkan som stod klar 1960. Arkitekt var Bent Jörgen Jörgensen.

Kyrkotomten
Delar av kyrkotomten så som kyrkomuren och bårhuset är samtida med kyrkan och ritade av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen. Dessa är liksom kyrkan uppförda av vitmålat tegel. Bårhuset har ett valmat sadeltak klätt med plåt. Murens höga delar är klädda med plåt på toppen som skydd medan de lägre murarna har skifferplattor. Kyrkan, bårhus och kyrkomur ligger på en höjd och omges av gräsmattor och enstaka träd. På kyrkans östra sida finns en stor asfalterad parkering. Begravningsplats saknas.

Beskrivning av kyrkan
Arkitekt Bent Jörgen Jörgensen hade korsets form i åtanke när han ritade kyrkan. Norra korsarmen utgörs av församlingshemmet, södra korsarmen antyds av en fönsterfasad ut mot världen.

Byggnaden är uppförd i handslaget tegel, taket är täckt med skifferplattor. Kyrkan är 29 meter lång, 18 meter bred och 12 meter hög. Kyrktornet är 37 meter högt varav 18 meter utgörs av spiran. Längst upp tronar kyrktuppen. I tornet finns tre kyrkklockor som är skänkta av Lessebo Bruk. Dessa är stämda i en mycket behaglig treklang. Storklockan, kallad Ordets klocka, väger 700 kg, mellanklockan, kallad Nattvardens klocka, väger 400 kg och lillklockan, kallad Dopets klocka, väger 300 kg. Klockorna kallar till olika slags gudstjänster med olika klang.

Invändigt består kyrkans väggar av tegel som målats vitt och innertaket är av trä liksom dörrar och kyrkbänkar, golvet är ett kalkstensgolv. Här har arkitekten använt sig av byggnadsmaterialen som en del av det arkitektoniska uttrycket. Korväggen är murad så ett mönster skapats i teglet och där ljushållare placerats på en del av de små hyllor som bildats i tegelväggens mönster.

Arkitekt Bent Jörgen Jörgensen ritade delar av inventarierna, bland annat altaret, korväggens kors, predikstolen och knäfallet. Stenskivan på altarbordet är tillverkad av svart granit liksom dopfunten. Båda är från tiden när kyrkan byggdes. Det framgår inte i församlingens handlingar vem som ritat och tillverkat föremålen av granit men eftersom Jörgensen formgivit altaret kan vi anta att stenskivan ingår som en del av designen. Det troliga är att han även formgivit dopfunten men det har inte kunnat bekräftas. Predikstolen togs bort ur kyrksalen 2003-04.

Framme i koret finns två kormattor som är tillverkade av arkitekt Jörgensens dotter, textilkonstnären Liselotte Jörgensdotter, Linneryd. Kororgeln är en sjustämmig så kallad Nihlausorgel som är tillverkad av Nels Munck Mogensen, Hovmantorp. Korstolen i samma stil som knäfallet är tillverkad 1987 av Lessebosnickaren Thor Petersson. Altar- och processionskrucifix är utförda av konstnärinnan Eva Spångberg, Hjälmseryd. Ljuständningsbordet tillverkades 2004 av Gille Johnsson. Det är tillverkat av gamla kyrkbänkar från Lessebo kyrka. Kyrkbänkarna togs bort när en liten del av kyrksalen gjordes om som ett utrymme för morgonbön. Gille Johansson har även tillverkat ambolan som finns i kyrksalen. Till den återanvändes material från predikstolen, bland annat har kristusmonogrammet återanvänts. Dopträdet är tillverkat 2016 av Bengt Johansson, Mönsterås.

På kyrksalens norra vägg finns ett kyrkfönster, ett så kallat muralglasfönster, som är designat av konstnären Erik Höglund, Boda glasbruk. Strax intill finns konstverket ”Den Änglemorfa” som skapades 1992 av konstnären Susanna Arwin. Konstverket består av handgjort linpapper som är tillverkat vid Lessebo handpappersbruk. Längst ner i kyrksalens sydvästra del finns en plats som skapts för morgonbön. Här finns en smidd ljusbärare, Taizékorset samt en väggdekoration som är tillverkad 1987 av textilkonstnären Liselotte Jörgensdotter, Linneryd.

I kyrksalens västra del finns en läktare där en 21-stämmig orgel är placerad. Den är tillverkad av Truls Krohn, Fredriksborgs orgelbyggeri, Hillerød, Danmark och invigdes 1963.

Kyrkan har 336 sittplatser men extra platser finns att uppbåda i församlingssalen som skiljs från kyrkan med en vikvägg av trä.
Församlingssalens väggar och tak består av samma typ av material som kyrksalen. Här finns ett färggrant fönster med belysning bakom. Det är en del av ett kyrkfönster som fanns i det tidigare brukskapellet. I församlingsdelen finns ett kök, två rum på övre våningen samt källarutrymmen.

Arkitekt Bent Jörgen Jörgensen
Arkitekt Bent Jörgen Jörgensen (1915-1999), föddes i Holte, Danmark. Han utbildade sig vid Det Kongelige Akademi for de Skönne Kunster i Köpenhamn, Danmark, där han tog examen 1942. Han anställdes hos arkitekt Vilhelm Lauritzen i Köpenhamn 1941, hos Arne Jacobsen i Jægersborg1942 och hos Hans Westman i Lund 1945.

Vid mitten av 1900-talet kom fyra danska arkitekter till Växjö, en av dem var Bent Jörgen Jörgensen. Dessa fyra arkitekter skulle komma att sätta sin prägel på staden med sin strikt modernistiska skolning som utmanade rådande ideal.

Några av de byggnader som Jörgensen ritat i Växjö är Västrabo kyrka (1956), Utvandrarnas hus (1968) och Teleborgs kyrka (1974). Han har även ritat byggnader på andra orter i Sverige samt i London där han ritat svenska sjömanskyrkan (1966).

Jörgensen kom att arbeta i Växjö i nästan hela sitt yrkesverksamma liv.

Motivering till beslutet
Lessebo kyrka är uppförd i en klassicistisk stil med långhus och kyrktorn men med ett modernt snitt från sin tid och utgör ett landmärke i samhället. Byggnaden har höga arkitektoniska och konstnärliga kvalitéer. Här har arkitekten använt sig av byggnadsmaterialen tegel och trä som en del av det arkitektoniska uttrycket. Som komplement finns vackra inventarier som är verk av framstående internationella, nationella och lokala konstnärer. Kyrkan är välbevarad och få förändringar har genomförts under åren.

Delar av kyrkotomten så som kyrkomuren och bårhuset är samtida med kyrkan och som genom sina arkitektoniska särdrag är nära förknippade med kyrkobyggnaden och församlingslokalen.

Länsstyrelsen anser att bestämmelsen i 4 kap. 3 § KML om tillståndsprövning bör tillämpas på Lessebo kyrka med tillhörande kyrkotomt, med anledning av deras höga kulturhistoriska värde. Detta medför att inga väsentliga ändringar får genomföras utan tillstånd av Länsstyrelsen.